En skola åt helvete, del 2: Politiken

Som jag känt på mig då, det finns krafter som inte vill att deras resultat ska mätas:

Skolöverstyrelsens sista Generaldirektör Erland Ringborg och Skolverkets första Generaldirektör Ulf P Lundgren stod för tänket av innehållet i Lpo 94. Så långt var allt frid och fröjd, en ny skolreform hade tagits fram, men nu skulle Lpo 94 också genomföras ute i skolorna. Men vad hände? Ingenting! Jag började på Jordbromalmsskolan år 2000 som SO- och svensklärare. Mina kollegor berättade för mig att vid införandet av Lpo 94 hade de fått en VHS där Ulf P Lundgren berätta om reformen. Alltså den gigantiska reformen, ett paradigmskifte, där lärarna behövde ändra sitt tänkande helt och hållet, fick i fortbildningsinsats en videokassett.  Att gå från relativa betyg till kunskapsstandardbetyg, det vill säga att lämna normalfördelningskurvan och utgå från kunskapsstandarder. Att gå från regelstyrning till mål- och resultatstyrning fick en fortbildningsinsats som inte ens kan kallas fortbildning. Lärarkåren lämnades i sticket. Men värre skulle det bli! Tjänstemännens kvarnar skulle mala sönder reformen och det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE) skulle systematiskt motverka att Lpo 94 infördes fullt ut.

Varför motverkade PIE Lpo 94? Målstyrning, resultatuppföljning och tydliga kunskapskrav var något som PIE inte gillade. Fattade riksdagsbeslut förvandlades till något annat. Betyg var inte bra, resultat var inte bra och undervisning skulle man inte ägna sig åt, i den moderna skolan skulle eleverna själva söka kunskap. Skolverkets generaldirektör Ulf P Lundgren struntade i att ge lärarna en ordentlig fortbildning och när superproggaren Mats Ekholm avlöste Lundgren som generaldirektör för Skolverket var det ett fatalt misstag av regeringen. Han lät sin adept Hans-Åke Scherp åka land och rike runt och föreläsa i Skolverkets namn. Men pratade de om Lpo 94? Nop! De fortbildningspengar som varit öronmärkta vid införandet av Lpo 94 – alltså när den största förändringen i svensk skola sedan folkskolan infördes 1842 – låg kvar i kassan när Riksdagens revisorer granskade Skolverket år 2001, se blogginlägg 4.

Det skulle vara mkt intressant att få höra de anklagades syn på saken, men det lär vi väl få titta i stjärnorna efter.

Det är ju så man baxnar!:

Ändå är det absolut värsta för svensk skola (delad förstaplats) inte grova vinster hos enskilda friskolor eller friskolekoncerner, utan det tjänstemannavälde som råder och som ingen av våra skolministrar inte rått på. Jag pratar primärt om Skolverket och Myndigheten för Skolutveckling. Det har gått sin egen väg och aldrig har skol- eller utbildningsministern fått dem att helt utföra det uppdrag som regering och riksdag bestämt. De får göra som de vill och när tjänstemannaväldets kvarnar malt klart har fattade riksdagsbeslut omvandlats till något helt annat. Ta till exempel när Thomas Östros lade ner Skolverket och inte gav Mats Ekholm förnyat förtroende, utan omplacerade Ekholm på Myndigheten för Skolutveckling – alltså han fick sparken. Regeringen gjorde en tydlig markering. Uppstarten av ett nytt Skolverk, med ny generaldirektör tycker jag borde vara en signal om skärpning. Men icke! Läs mer om detta i blogginlägg 4.

Det absolut värsta för svensk skola (delad första plats) är hur det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE)  fått styra och ställa helt utan konsekvenser. Genom att byta fokus och se till att aldrig diskutera resultat och resultatuppföljning, utan istället metodik har PIE runt om i landet sett till att fokusera på ”ickefrågor”, se blogginlägg 6.

Det är ingen liten dagsedel vi får läsa här:

Tänk er själva om t.ex. Volvo skulle leverera bilar där 20% av dem skulle vara defekta på något sätt – vad skulle hända? Alltså att 25% av pojkarna lämnar grundskolan utan att läsa tillräckligt bra och att 20% av eleverna inte har fullständiga betyg inför gymnasiet. Nu kan man tycka att det är de enskilda lärarna och skolorna som har uppdraget ska leverera, men så enkelt är det inte. Visst har lärare och skolor skyldigheter, men i det stora system som skolan är blir skolan helt bortkollrad. PIE fokuserar på det fria skolvalet och friskolereformen som huvudanledning till att skolan har blivit dels segregerad och med det att resultaten har sjunkit. Givetvis anser jag att detta har bidragit, den ökade segregationen som blivit resultat av det fria skolvalet har inte varit bra för vissa skolor (bland annat Jordbromalmsskolan), men den största förlusten i både pengar och humankapital är drygt 20 år av obstruerande från PIE och tjänstemän.

Man behöver inte vara Einstein, eller ens den ekonom som fanns med i Utbildningsradios TV-serie ”Världens bästa skitskola”, för att räkna ut att elever som misslyckas är en oerhört stor kostnad för samhället.  Detta är en betydligt större kostnad i miljarder för skattebetalarna än de vinster som friskolorna gör. Detta är ett betydligt större resursslöseri och har lett till att tusentals elever inte lärt sig det de ska. För att inte tala om det mänskliga lidande som det innebär att känna sig ”dum i huvudet”.

Men det här pratar inte PIE om. Istället för att diskutera resultat och lägga energi på att se till hur man ska förbättra resultaten, pratar man om något annat. Fokusförflyttning!

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

Mer om skolan och betyg

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2020721-bra-om-fler-i-skolan-blev-battre-pa-bedomning-och-betygsattning

Alla betyg är relativa..?

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

En skola åt helvete, del 1: Introduktion

Jag har nu äntligen hittat någon inifrån systemet som både tycker som jag och som dessutom genom egen, gedigen erfarenhet har hittat anledningarna till varför skolan i princip monterats ner i Sverige.
Kunskapsnivån sjunker år efter år, samtidigt som både grannländer och utvecklingsländer snabbt kommer ikapp det försprång vi haft i flera decennier i Sverige. 

 Det jag kommer ta upp i denna bloggserie diskuteras ingenstans – i alla fall inte offentligt. I media tas aldrig denna problematik upp, som jag ska lyfta fram i denna bloggserie. Heller inte inom bloggvärlden.

I vårt mellanmjölksland har journalister blivit allt mer nyhetsrapportörer, kritiskt ifrågasätta makten har lämnats till några få på typ Uppdrag granskning. Bakomliggande faktorer till svenska skolans fria fall förklaras av etablissemanget med kommunaliseringen, fria skolvalet och friskolornas intåg. Helt fel fokus och en del av Pedagogiska Ideologiska Etablissemangets (PIE) taktik.

Flytta fokus! Inte prata om de verkliga problemen. För när friskolorna gör hundra miljoner i vinst så ruttnar PIE och skriker högt, vilket får med sig media och gemene man. Men vad har alla de tusentals elever som lämnat svensk grundskola utan fullständiga betyg kostat? Ända sedan Lpo 94 infördes, alltså snart 20 år sedan, har 20% av eleverna lämnat grundskolan utan fullständiga betyg – kostnad??? Förutom mänskligt lidande så tror jag nog att detta har kostat samhället flera tusentals miljarder kronor, vilket får friskolornas vinster att framstå som en snorloska i Östersjön. Detta ska jag lyfta fram lite mer i denna bloggserie, alltså den medvetna fokusförskjutningen.

Tjänstemän, forskare, doktorander, docenter och professorer som systematisk motarbetat Lpo 94, resultatuppföljning och betyg samt hur man använder sig av Lgr 11 som täckmantel för att motverka resultatstyrning.

Genom att kontinuerligt höja abstraktionsnivån så att diskussionen blivit otydligt har också Lpo 94 allt mer framstått som en omöjlig läroplan att genomföra – vilket jag tycker är absurt eftersom jag personligen, tillsammans med kollegor jag jobbat med, införde Lpo 94 på riktigt. Så jag vet av egen erfarenhet att det går. Eller också byter man fokus i diskussionen eller i debatten och förvandlar icke-frågor till viktiga frågor och det som egentligen borde ligga högst upp på agenda ”glöms bort”.

Många av dessa personer som var med och såg till att skjuta Lpo 94 i sank har i dag mage att kritisera politiker att de inte sett till att skolan fungerar. Dessa personer har en dold agenda och det finns ett informellt nätverk mellan dem.

Jag kallar det för Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget – PIE, för att de drivs av ideologi och ingenting annat. Betyg är skit och betyg ska baktalas och motverkas med alla tänkbara medel, trots att vi har riksdagsbeslut på att betyg ska finnas. Jag kommer ge flera exempel på detta senare i denna bloggserie, där jag även kommer namnge personer som jag definierar som medlemmar i PIE.

Detta är en blogserie i minst 8 jätte poster, men ta dig tid att läsa dem alla!
Det är underhållande läsning och du kommer att häpna över innehållet.

För plötsligt faller allt på plats, och du inser hur vi kunde hamna där vi är idag i svensk skola.

Det är nämligen inte kommunalisering, nedskärningarna, bristen på diciplin och respekt från eleverna, eller för mycket invandrare som är förklaringen till skolans totala förfall. Nej, något helt annat, och vi är utsatta för en mycket försåtlig desinformation där både fack, politiker och små grupper av ”troende” har fått ett så totalt genomslag att de ogrundade teorier man stödjer sig på gradvis istället har blivit sanning och därmed en förbannelse för alla elever och hela samhället.

Detta är allvarligt! Den nuvarande situationen i Sveriges skola kommer att leda till avgrunden fortare än vi anar!

Sprid detta till alla du känner!

Mangedemokrat, bekymrad skolförälder

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Blogg flyttad

Vi har bytt domän för denna blogg från aktivdemokrati.wordpress.com till direktareflektioner.wordpress.com för att sära på denna blogg från partiet med samma namn. Anledningen är att bloggen innehåll speglar enskilda pesoners egna politiska åsikter. Aktiv Demokrati är opolitisk och bör ej kopplas samman med särskilda politiska intressen.

Partiets blogg ligger på www.aktivdemokrati.se/blogg/

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Aktiv Demokratis blogg flyttar till www.aktivdemokrati.se

Aktiv Demokrati har en ny webbplats med en integrerad blogg.

Publicerat i Direkta reflektioner | Märkt , | 1 kommentar

Direkt direktdemokrati eller representativ direktdemokrati?

Jag kom i kontakt med Direktpartiet ca 1994 och började då fundera och studera olika modeller. Redan då blev jag introducerad till debatten mellan ”ren direktdemokrati” och ”representativ direktdemokrati”. Jag såg att båda sidor hade goda argument.

Delegering

Den modell som Aktiv Demokrati har innebär att du är fri att engagera dig i varje enskild omröstning i riksdagen, landstinget eller kommunen. Du kan själv gå in och rösta ja eller nej på varje enskild proposition, motion osv. Du är även fri att komma med egna motioner som kommer att introduceras i riksdagen för omröstning när de fått tillräckligt stöd av andra som röstar genom Aktiv Demokrati. Var och en är fri att själv bestämma vad han/hon vill engagera sig i. Det är en rättighet att få lov att avstå från att rösta i frågor där man inte har en egen åsikt som man vill föra fram.

Väljaren i Aktiv Demokrati har även rätt att disponera sin tid. Det kan dyka upp många frågor som engagerar men som man helt enkelt inte har tid att sätta sig in i. Det kanske rör sig om en omröstning om sitt eget bostadsområde som hålls under en tid då man är bortrest. Därför har alla väljare rätt att utse representanter för de frågor där man inte själv har tid eller kunskap men som ändå är viktiga för en själv. Dessa delegeringar av röstandet kan begränsas för att passa varje enskild väljares önskemål. De kan begränsas till en viss typ av frågor, så att man exempelvis kan ha en delegat i energifrågor, en annan i djurrättsfrågor, en tredje för sjukvårdsfrågor, osv. Den kan även begränsas till en viss period eller enligt andra faktorer. Väljaren kan när som helst ta till baka sin röst. När väljaren själv röstar räknas den rösten istället för delegatens.

Vem och vad som helst kan vara en delegat. Det är upp till väljaren att bestämma vem han/hon har förtroende för. En väljare kan exempelvis delegera till sin mor, sin syster, sin bror. Även föreningar, bloggare och politiska partier kan vara delegater. Framför allt kommer detta att ge utrymme för alla rörelser och upprop att få verkligt stöd genom att man kan delegera till dem i just den frågan, istället för att bara skriva på en lista.

E-demokrati

Jag kom till insikt för några månader sen att skillnaden mellan ”sann direktdemokrati” och ”representativ direktdemokrati” inte längre är relevant. Det är därför jag numera enbart skriver ”direktdemokrati” istället för att hänvisa till någon speciell variant.

Förutsatt att vi har en e-demokrati med öppna system, finns det inte någon egentlig skillnad mellan de två varianterna. Med ”öppna system” syftar jag på standardiserade och fria protokoll så som de som används på internet, så som exempelvis HTML och RSS. Se www.opengov.se för mer om detta.

Med en sålunda utvecklad överblickbarhet och transparens finns det möjlighet att bygga system och webbplatser som kan sammanställa förslag, argument, debatter, osv. Varje väljare kan via en sådan webbplats få en personligt sammanställning över hur hennes rådgivare tänker rösta i varje enskild fråga.

En rådgivare är en person som väljaren lyssnar på för att själv komma fram till en ståndpunkt i en fråga. Det kan vara vad som helst, så som en person, organisation eller ett politiskt parti. En del människor låter sig rådgivas av astrologi-program. Det viktiga här är att detta är något som händer idag och det är inte något vi kan hindra. Människor lyssnar på varandra och människor bedömmer varandras expertis. Öppna protokoll kommer att göra att vi kommer kunna ha rådgivare, oavsett om vi har det direkt via ett DD-parti eller via andra webbplatser.

Så vad är skillnaden mellan ”sann direktdemokrati” och ”representativ direktdemokrati” när en väljare kan gå in i ett system för att se hur den hon har förtroende för tänkt rösta, och sedan gå in i nästa system för att genomföra denna röst? Med öppna system kommer även detta att automatiseras så att detta kan ske direkt och automatiskt, utan att man ska behöva göra dessa moment för hand.

Direktdemokrati i praktiken

Alla väljare har möjlighet att välja hur mycket tid man lägger på olika frågor. På vissa områden kanske man tycker att det funkar bra och man har tillit till att de som jobbar med det kan hantera besluten som kanske för det mesta är rutin. På andra områden har man kanske ett större intresse och engagemang och ägnar mer tid åt diskussioner och debatt.

Under årens gång kommer man i kontakt med olika frågor genom samtal med familj och vänner, via sociala forum, via bloggar och via annan media. Varje person kommer troligen ha mellan 10 och 100 olika delegater för olika frågor. Det mesta är för relativt små frågor och andra är för bredare frågor. De flesta kommer att vilja ha något av de gamla etablerade partierna som delegat, som ett sistahandsalternativ i de frågor som ingen av de andra delegaterna har en åsikt.

Säg exempelvis att det dyker upp en fråga där två av dina delegater röstar OCH att de röstar olika. Om du har valt dina delegater väl kommer det troligen främst vara i dessa frågor som det finns en anledning att ta mer tid på sig för att engagera sig i frågan. På så vis kan delegaterna vara ett sätt att sortera ut de riktigt intressanta frågorna.

När två delegater röstar olika notifieras du via e-mail, SMS eller på annat vis. När du går in på sidan får du en tydlig uppställning över den aktuella frågan och vad dina delegater och rådgivare röstar. Du får en sammanfattning överst på sidan. Därefter har du två kolumner. På höger sidan ser du alla delegater och rådgivare som röstat JA. På vänster sida ser du alla delegater och rådgivare som röstat NEJ. Var och en har givit ett sammanfattande argument. Du kan enkelt gå in i diskussionerna och inläggen för respektive part för att ta till dig de olika perspektiven. På så vis kan du själv komma fram till en åsikt och göra ett eget val. — Du kommer alltid att ha god tid på dig att själv rösta efter den tid då dina delegater har deklarerat sin röst.

Om du har gott om tid för politik skulle du kanske ha både Moderaterna och Vänsterpartiet som delegater. Du kommer troligen inte behöva engagera dig i frågor där de två röstar LIKA, men i övriga frågor kan du gå in, se vad de har för perspektiv, och göra ditt egna val.

Skillnaden mot idag

Den största skillnaden mot idag, som jag ser det, är att vi släpper fram allt det engagemang, kunskap och kreativitet som finns i hela Sveriges befolkning. Alla som brinner för något kan också vara direkt delaktiga och påverka. Du behöver inte längre stå utanför och vifta med plakat. Du kan medverka i debatten på lika villkor.

Modern teknik gör att alla som vill kan deltaga i alla delar av processen i att ta fram förslag och rösta igenom dem. Arbetet behöver inte längre ske i små utskott. Processen kan till och med gå snabbare även när hundratusentals människor medverkar. Allt hänger på att använda teknologin på bättre sätt för att underlätta kommunikation. Politiska partier kommer snart inte att finnas kvar så som de ser ut idag.

När alla har en verklig makt att påverka kommer de även att lyssna på andra i sin omgivning som har en fråga de brinner för. Det går att påverka genom att prata med alla i sin omgivning. Det kommer att bli mycket lättare att få ett personligt urval av vad som är på gång. Och det kommer att vara lättare att engagera sig. Vi kommer även att utöka detta engagemang utanför webben, genom många fler möten och samtal i lokaler runt om i landet, i olika storlekar. Idéer kan diskuteras med andra intresserade i små eller stora grupper i kommunhus, skolor och bibliotek. De kan även spridas till andra via film eller ljud eller text. ”Politik” kommer att bli det nya folknöjet.

Publicerat i Direkta reflektioner | Märkt , , , , , | 9 kommentarer

Vi fick 76 röster!

Rösterna är nu räknade, och partiet fick 76 röster! Inte helt illa, med tanke på den ganska obefintliga valkampanj som partiet drivit. Uppenbarligen finns det många framsynta människor som förstår och gillar vad vi gör, utan att man behöver överdriven marknadsföring!

Vi tackar alla väljare som gett oss detta förtroende, och som vill hjälpa till att visa att Aktiv Demokrati på sikt är ett realistiskt alternativ!

Men man ska också vara medveten om en annan sak. Nämligen att det ska mycket till för att människor ska lägga sin röst på ett litet parti som Aktiv Demokrati utan några realistiska utsikter att komma in i riksdagen i just det här valet. Vissa som egentligen gillar vårt parti, har säkerligen taktikröstat på något av riksdagspartierna, i hopp om att åtminstone få påverka någonting.  Men 76 personer har i alla fall röstat med hjärtat, och dessa personer ska ha all heder för det!

Förra riksdagsvalet fick vi 81 röster, men på det hela taget ska man nog ändå inte betrakta det som att partiet har stått stilla. Förra valet syntes vi i TV i detta val, vilket Magnus och Martin bidrog till, men även om vi inte gjort detta den här gången, så verkar våra väljare ändå finnas kvar.

Det finns också all anledning att blicka framåt, för vi har nämligen börjat se en ny framåtanda i partiet. Idealister som Jonas Liljegren och Fredrik Liljegren har börjat bygga ett nytt valsystem och en ny hemsida. Vi har även fattat beslut om att bloggen fortsättningsvis endast ska innehålla ämnen som är direkt kopplade till demokrati och direktdemokrati.

Vi ser alltså framåt emot en ny spännande utveckling, så det är bra tider att vara aktivdemokrat!

Publicerat i Direkta reflektioner | Märkt , | 9 kommentarer