Partisystemet i gungning (även) enligt Dexion

Bra artikel , Sophia!

Man kan inte annat än hålla med om det mesta i din analys. Pirater och andra som deltagit de senaste dagarna på gator och torg, ni får ha lite överseende nu, men..

Mothugget skrev att demonstrationer ser lite märkligt ut med tanke på hur hela frågan kom upp på agendan. Det är helt enkelt gammelpolitik, massmöten med en till många kommunikation; någon slagS ledare som skall uppvigla människorna till allmän upprördhet, tvärtemot vad bloggarna är vana vid. Helt säkert är det en eller annan antidemokrat demonstrationstågen också. Folk som bara är ute efter att kasta skit på regeringen eller etablissemanget. (Men dessa finns å andra sidan i bloggosfären också.) Däremot finns det en del andra RL-aktioner som sätter mer avtryck tror jag, t.ex fick nog blommorna vid riksdagsentren efter beslutet säkert flera att haja till. Det gäller att hitta det där lilla extra i dagens mediabrus.

En spådom jag inte tror slår in är dock att vi skulle få lågt valdeltagande i nästa val. Sossarna sträcker ju nu ut en hand och erbjuder sommarjobb ihop med regeringen för att all det hemska skall kunna tas bort. Tänk vilket fint parti vi har i arbetarrörelsen…    Eller på Mary som nu är glad att partitoppen numera nedlåter sig att kommentera en eller annan rad på bloggen.

Nej, skämt å sido.. Lågt valdeltagande får man när det inte finns några direkta alternativ att byta ut mot amatörerna man är missnöjd med. I detta fall kan man dra alla riksdagspartierna över en kam, inget av dem hade i icke oppositionsställning (utöver de sedvanliga sömnpillren i talarstolen) gjort annat än möjligen lagt ned sina röster. Men det finns ju andra sorters partier, sådana som inte låter en partielit ta över hela agendan mellan årsstämmorna. I direktdemokratiska partier i infromationsåldern sker inte detta, istället är det rationella och väl genomlysta argument som är det som avgör besluten. I varje fall om man har begränsingar för hur snabbt besluten kan tas. I dessa partier skulle det helt omöjligt kunna bli en sådan pinsam utgång i FRA-frågan.

Själva kärnan i hela katastrofen är ju den stora risken för groupthinking i den representativa politiken, att en innersta krets i skydd av insyn och allmänt hemlighetsmakeri under inverkan av skickliga lobbyister eller mörkermän kan utveckla de mest besynnerliga beteenden och slutsatser. I fallet FRA har de helt unikt dessutom gått rätt över blockgränserna vilket visar hur långt från verkligheten och sina väljare man är (de tror ju trots allt på blockpolitiken som system). EU-frågan var ju ngt liknande men inte alls av samma arroganta dignitet.

Jag har tidigare skrivit om nobelpristagaren, president Wilson, som förespråkade öppen diplomati som en garant mot misstanksamhet och rädsla, både mellan statsöverhuvuden men också bland medborgarna i olika länder. (Men som tyvärr inte hörsammades av de med samma mentala begåvning:   )

The common people of Europe welcomed Wilson as a hero but his Allied colleagues (Clemenceau, Lloyd George, and Orlando) remained skeptical of the applicability of Wilsonian idealism.^[1]

Precis det tankesättet hade visat hur fantastiskt korkat ett övervakningsföretag av FRA:s kaliber är.

Precis det skall vi rösta in i riksdagen i nästa val!

Relaterat: Groupthink

Läs även andra bloggares åsikter om FRA, demokrati, kompetens, insyn, direktdemokrati,